Text från tidningen NYA ÅLAND, 29 dec. 2009
– Mycket av den teknikträning de körde där tänker jag anamma. De använde ett slags gummiband som gjorde deras teknikträning väldigt realistisk, varje gång de drog i banden motsvarade det en människa som håller emot. Det var verkligt tung teknikträning, säger han.
All träning han såg under lägret kommer han dock inte att ta efter.
– Vi bodde på ett universitet och de som går där har judo som huvudämne. De började sina dagar klockan sex på morgonen med 45 minuters löpning, vid halv elva hade de ett styrketräningspass på en timme och vid klockan tre körde de ett två timmars judopass. Sedan hade de en timme teknikträning på kvällen. Och det där gjorde de fem dagar i veckan. Killarna där hade väldigt mycket slitskador, kroppen tar mycket stryk om man tränar så hårt som de gör.
Träningssugen
Skador till följd av hård träning är något Mäki känner väl till. Under Finnish Open i november skadade han låret vilket ledde till att han fick stå över en Grand slam tävling i Japan i december, och det var bara en i raden av alla de skador han dragits med under senare år.
– Att jag varit så mycket skadad beror på att jag gör något fel i träningen och förberedelserna, så är det bara. Nu gäller det att analysera var felet ligger.
Mäki tror sig veta varför kroppen inte håller.
– Om man inte får tillräckligt med tid för vila och återhämtning så håller man inte. Jag både tränar och jobbar nu och jobbet stör ju alltid återhämtningen lite grann.
För tillfället försöker Mäki lägga om sin träning så att träningsfria dagar verkligen blir vilodagar – inte dagar för lättare träning.
– Men det är svårt för jag är väldigt träningssugen.
Evigt sökande
Mäki behöver också bli bättre på att hålla sig till de träningsplaner han lägger upp.
– Eftersom jag inte har någon tränare blir det lätt så att jag gör små förändringar, att jag inte följer planen så strikt. Det är något jag måste förändra.
Varför skaffar du ingen tränare?
– Om jag skulle ha en tränare vill jag ha en som vet vad han eller hon pratar om, en som är beredd att lägga ner lika mycket tid som jag gör och en som har samma målsättningar som jag. En sådan tränare går det inte att hitta i Finland.
Utan någon som berättar vad han ska göra, när han ska göra det och hur han ska göra det får Mäki själv leta efter svaren.
– Det är ett evigt sökande för mig att hitta vad som är riktigt bra träning. Därför tar det lite längre tid också. Det såg man ju i Korea där de har väldigt många bra tränare, de killarna kom fram mycket tidigare.
Paris nästa
Mäkis stora mål är som bekant OS 2012. Men innan dess avgörs flera VM och EM och mängder av världscup-, grand slam- och grand prix tävlingar.
– Närmast ligger en tävling i Paris i februari. Det är en av de tuffaste tävlingarna förutom VM i år. Det ska bli roligt, jag är alltid mest taggad inför de tuffa tävlingarna.
Under 2010 tänker Mäki ställa upp i så många tävlingar han kan. På det sättet vill han testa vad kroppen orkar med för att sedan veta hur han ska lägga upp tävlandet under de två åren före OS.
Och letandet fortsätter, för att hitta den komponent som gör att han inte bara går jämna matcher med de killar som ligger i topp i 90-kilosklassen, utan att han också lyckas vinna över dem.
– Det finns hopp men jag har inte riktigt träffat rätt ännu. Exakt vad det hänger på vet jag inte. Men jag tror att det gäller att hitta en jämvikt mellan vila och träning, det mentala och det fysiska. Det är massor av delar som ska stämma.
